Sverige har genom historien haft många framstående uppfinnare som haft stor betydelse både nationellt och internationellt. Särskilt under 1700-, 1800- och 1900-talen bidrog svenska uppfinnare till utvecklingen inom teknik, industri, medicin och kommunikation.

Tidiga uppfinnare och vetenskapsmän

Christopher Polhem (1661–1751) kallas ofta ”den svenska mekanikens fader”. Han utvecklade maskiner för gruvor och industrier och bidrog till att effektivisera Sveriges järnproduktion. Polhem spelade en stor roll i Sveriges tidiga industrialisering.

Anders Celsius (1701–1744) var astronom och skapade Celsiusskalan, som fortfarande används världen över för att mäta temperatur.

1800-talets industrialisering

Under 1800-talet industrialiserades Sverige snabbt, och många viktiga uppfinningar gjordes.

Alfred Nobel (1833–1896) uppfann dynamiten, vilket gjorde det möjligt att spränga berg säkrare vid till exempel väg- och järnvägsbyggen. Han grundade också Nobelpriset, som delas ut än i dag.

Gustaf Dalén (1869–1937) uppfann teknik för fyrbelysning, bland annat AGA-fyren, som gjorde fyrar mer automatiska och säkra. Han fick Nobelpriset i fysik 1912.

1900-talets tekniska genombrott

Under 1900-talet blev Sverige ett land känt för tekniska innovationer.

Sven Wingquist (1876–1953) uppfann det självreglerande kullagret, vilket blev grunden till företaget SKF och hade stor betydelse för industrin världen över.

Håkan Lans (född 1947) utvecklade teknik inom datorgrafik och navigationssystem, som används i flyg och sjöfart.

Nils Bohlin (1920–2002) uppfann trepunktsbältet, som har räddat miljontals liv. Volvo gjorde uppfinningen fri att använda, vilket ökade trafiksäkerheten globalt.

Medicinska och vardagsnära uppfinningar

Gideon Sundbäck (1880–1954) förbättrade blixtlåset, vilket gjorde det praktiskt och användbart i kläder.

Arne Larsson var den första patienten som fick en pacemaker implanterad, baserad på svensk teknik utvecklad av Rune Elmqvist, vilket revolutionerade hjärtvården.

Sammanfattning

Svenska uppfinnare har haft stor betydelse för:

• 
  industri och teknik
  
• 
  medicin och säkerhet
  

vetenskap och vardagsliv

1. Tidiga innovationer (1600–1800-tal)

• 
  Långskeppet och båtkonstruktioner – svenska skeppsbyggare var ledande under Vasatiden.
  
• 
  Tryckpress och boktryckarkonst – utvecklad och spridd under 1600-talet i Sverige.
  
• 
  Wallenbergs metoder inom kemi och industri – tidig industriell utveckling.
  

2. 1800-tal – industriella framsteg

• 
  Alfred Nobel (1833–1896)
  
  
  Uppfann dynamiten, revolutionerade gruv- och byggindustrin.
  
  
  Grundade Nobelpriset.
  
  
  
• 
  Gustaf de Laval (1845–1913)
  
  
  Separator för mjölk (gräddseparation)
  
  
  Ångturbin och mjölkprodukter industriellt effektiva.
  
  
  
• 
  Lars Magnus Ericsson (1846–1926)
  
  
  Grundade Ericsson, utvecklade telefonteknik.
  
  
  

3. 1900-tal – vardag och teknik

• 
  Tetra Pak (1944) – Ruben Rausing
  
  
  Förpackningsinnovation för mjölk och flytande livsmedel.
  
  
  
• 
  Skiftnyckeln – traditionell svensk uppfinning, anpassningsbar skruvnyckel.
  
• 
  Pacemaker – uppfanns av Rune Elmqvist (1958).
  
• 
  Propeller och flygteknik – innovatörer som Håkan Lans med GPS-system.
  
• 
  Svenska bilinnovationer – Volvo och Saab: säkerhet, bilbälten, krocktest.
  

4. Modern tid – IT och medicin

• 
  Skype (2003) – Niklas Zennström, svensk och internationell innovation inom kommunikation.
  
• 
  Spotify (2006) – Daniel Ek och Martin Lorentzon, revolutionerade musikindustrin globalt.
  
• 
  Medicinska innovationer – t.ex. Fass, insulinpumpar, implantat och avancerad medicinteknik.
  
• 
  Elfordon och hållbarhet – svenska företag inom elbilar, batterier och förnybar teknik.
  

5. Svenskt inflytande internationellt

• 
  Svenska uppfinningar har haft stor global påverkan:
  
  
  Dynamit → bygg- och gruvindustri
  
  
  Tetra Pak → livsmedelsindustrin
  
  
  Skype och Spotify → digital kommunikation och musik
  
  
  Volvo-säkerhet → bilsäkerhetsstandarder
  
  
  

Sammanfattning

Sverige är känt för innovationer inom kemi, medicin, teknik, IT och vardagliga produkter.

• 
  1600–1800-tal: tidiga industriella och tekniska framsteg.
  
• 
  1800-tal: Nobel, telefon, mjölkseparator.
  
• 
  1900-tal: Tetra Pak, pacemaker, bilsäkerhet.
  
• 
  2000-tal: Spotify, Skype, medicinteknik och hållbar teknik.

Alfred Nobel föddes 1833 i Stockholm och dog 1896 i San Remo, Italien. Han växte upp i en ingenjörsfamilj. Hans far arbetade med sprängämnen och flyttade familjen till Ryssland, där Alfred fick en mycket god utbildning. Han lärde sig flera språk och studerade kemi, fysik och teknik.

Alfred Nobel är mest känd för att ha uppfunnit dynamiten år 1867. Dynamiten gjorde sprängningar säkrare och mer kontrollerade, vilket var mycket viktigt för byggandet av tunnlar, vägar och järnvägar. Samtidigt användes sprängämnen också i krig, vilket gjorde att Nobel fick dåligt samvete över hur hans uppfinningar användes.

När Alfred Nobels bror dog råkade en tidning publicera en dödsruna om Alfred av misstag. Där kallades han ”dödens köpman”. Detta påverkade honom starkt och fick honom att fundera över hur han skulle bli ihågkommen.

Nobels testamente och Nobelpriset

År 1895 skrev Alfred Nobel sitt testamente. Där bestämde han att nästan hela hans förmögenhet skulle användas till priser som belönar människor som gjort störst nytta för mänskligheten. När han dog 1896 började planeringen av Nobelpriset.

Det första Nobelpriset delades ut 1901.

Nobelprisets olika kategorier

Det finns sex Nobelpris:

1. 
   Nobelpriset i fysik
   
   För viktiga upptäckter inom fysik.
   
2. 
   Nobelpriset i kemi
   
   För betydande insatser inom kemi.
   
3. 
   Nobelpriset i fysiologi eller medicin
   
   För upptäckter som förbättrar människors hälsa.
   
4. 
   Nobelpriset i litteratur
   
   Till författare som skapat betydelsefull litteratur.
   
5. 
   Nobels fredspris
   
   Till personer eller organisationer som arbetat för fred.
   
   (Detta pris delas ut i Norge.)
   
6. 
   Ekonomipriset
   
   Instiftades 1968 av Sveriges riksbank och är inte ett ursprungligt Nobelpris, men delas ut tillsammans med de andra.
   

Nobelpristagare – översikt

Sedan 1901 har över 1 000 pristagare fått Nobelpriset. De kommer från hela världen och inkluderar forskare, författare, fredsarbetare och organisationer.

Exempel på kända Nobelpristagare

• 
  Marie Curie – fysik och kemi (enda personen som fått Nobelpris i två olika naturvetenskaper)
  
• 
  Albert Einstein – fysik
  
• 
  Selma Lagerlöf – litteratur (första kvinnan att få litteraturpriset)
  
• 
  Martin Luther King Jr. – fredspriset
  
• 
  Röda Korset – fredspriset (flera gånger)
  

Sverige har haft flera pristagare, särskilt inom naturvetenskap och litteratur.

Nobelpristagare – översikt

Sedan 1901 har över 1 000 pristagare fått Nobelpriset. De kommer från hela världen och inkluderar forskare, författare, fredsarbetare och organisationer.

Exempel på kända Nobelpristagare

• 
  Marie Curie – fysik och kemi (enda personen som fått Nobelpris i två olika naturvetenskaper)
  
• 
  Albert Einstein – fysik
  
• 
  Selma Lagerlöf – litteratur (första kvinnan att få litteraturpriset)
  
• 
  Martin Luther King Jr. – fredspriset
  
• 
  Röda Korset – fredspriset (flera gånger)
  

Sverige har haft flera pristagare, särskilt inom naturvetenskap och litteratur.

2000

• 
  Fysik: Zhores Alferov, Herbert Kroemer, Jack Kilby
  
• 
  Kemi: Alan J. Heeger, Alan G. MacDiarmid, Hideki Shirakawa
  
• 
  Medicin: Arvid Carlsson, Paul Greengard, Eric Kandel
  
• 
  Litteratur: Gao Xingjian
  
• 
  Fred: Kim Dae-jung
  
• 
  Ekonomi: James J. Heckman, Daniel L. McFadden
  

2001

• 
  Fysik: Eric A. Cornell, Wolfgang Ketterle, Carl E. Wieman
  
• 
  Kemi: William S. Knowles, Ryoji Noyori, K. Barry Sharpless
  
• 
  Medicin: Leland H. Hartwell, Tim Hunt, Paul M. Nurse
  
• 
  Litteratur: V.S. Naipaul
  
• 
  Fred: FN & Kofi Annan
  
• 
  Ekonomi: George A. Akerlof, Michael Spence, Joseph E. Stiglitz
  

2002

• 
  Fysik: Raymond Davis Jr., Masatoshi Koshiba, Riccardo Giacconi
  
• 
  Kemi: John B. Fenn, Koichi Tanaka, Kurt Wüthrich
  
• 
  Medicin: Sydney Brenner, H. Robert Horvitz, John E. Sulston
  
• 
  Litteratur: Imre Kertész
  
• 
  Fred: Jimmy Carter
  
• 
  Ekonomi: Daniel Kahneman, Vernon L. Smith
  

2003

• 
  Fysik: Alexei Abrikosov, Vitaly Ginzburg, Anthony J. Leggett
  
• 
  Kemi: Peter Agre, Roderick MacKinnon
  
• 
  Medicin: Paul Lauterbur, Peter Mansfield
  
• 
  Litteratur: J.M. Coetzee
  
• 
  Fred: Shirin Ebadi
  
• 
  Ekonomi: Robert F. Engle, Clive W.J. Granger
  

2004

• 
  Fysik: David J. Gross, H. David Politzer, Frank Wilczek
  
• 
  Kemi: Aaron Ciechanover, Avram Hershko, Irwin Rose
  
• 
  Medicin: Richard Axel, Linda B. Buck
  
• 
  Litteratur: Elfriede Jelinek
  
• 
  Fred: Wangari Maathai
  
• 
  Ekonomi: Finn E. Kydland, Edward C. Prescott
  

2005

• 
  Fysik: Roy J. Glauber, John L. Hall, Theodor W. Hänsch
  
• 
  Kemi: Yves Chauvin, Robert H. Grubbs, Richard R. Schrock
  
• 
  Medicin: Barry Marshall, Robin Warren
  
• 
  Litteratur: Harold Pinter
  
• 
  Fred: IAEA & Mohamed ElBaradei
  
• 
  Ekonomi: Robert J. Aumann, Thomas C. Schelling
  

2006

• 
  Fysik: John C. Mather, George F. Smoot
  
• 
  Kemi: Roger D. Kornberg
  
• 
  Medicin: Andrew Fire, Craig Mello
  
• 
  Litteratur: Orhan Pamuk
  
• 
  Fred: Muhammad Yunus & Grameen Bank
  
• 
  Ekonomi: Edmund S. Phelps
  

2007

• 
  Fysik: Albert Fert, Peter Grünberg
  
• 
  Kemi: Gerhard Ertl
  
• 
  Medicin: Mario Capecchi, Martin Evans, Oliver Smithies
  
• 
  Litteratur: Doris Lessing
  
• 
  Fred: Al Gore & IPCC
  
• 
  Ekonomi: Leonid Hurwicz, Eric Maskin, Roger Myerson
  

2008

• 
  Fysik: Yoichiro Nambu, Makoto Kobayashi, Toshihide Maskawa
  
• 
  Kemi: Osamu Shimomura, Martin Chalfie, Roger Y. Tsien
  
• 
  Medicin: Harald zur Hausen, Françoise Barré-Sinoussi, Luc Montagnier
  
• 
  Litteratur: J.M.G. Le Clézio
  
• 
  Fred: Martti Ahtisaari
  
• 
  Ekonomi: Paul Krugman
  

2009

• 
  Fysik: Charles K. Kao, Willard Boyle, George E. Smith
  
• 
  Kemi: Venkatraman Ramakrishnan, Thomas Steitz, Ada Yonath
  
• 
  Medicin: Elizabeth Blackburn, Carol Greider, Jack Szostak
  
• 
  Litteratur: Herta Müller
  
• 
  Fred: Barack Obama
  
• 
  Ekonomi: Elinor Ostrom, Oliver E. Williamson
  

2010–2024

• 
  2010:
  
  Fysik: Andre Geim, Konstantin Novoselov •
  
  Kemi: Heck, Negishi, Suzuki •
  
  Medicin: Edwards •
  
  Litteratur: Vargas Llosa •
  
  Fred: Liu Xiaobo •
  
  Ekonomi: Diamond, Mortensen, Pissarides
  
• 
  2011:
  
  Fysik: Perlmutter, Schmidt, Riess •
  
  Kemi: Shechtman •
  
  Medicin: Beutler, Hoffmann, Steinman •
  
  Litteratur: Tranströmer •
  
  Fred: Johnson Sirleaf, Gbowee, Yousafzai •
  
  Ekonomi: Sargent, Sims
  
• 
  2012:
  
  Fysik: Englert, Higgs •
  
  Kemi: Lefkowitz, Kobilka •
  
  Medicin: Yamanaka, Gurdon •
  
  Litteratur: Mo Yan •
  
  Fred: EU •
  
  Ekonomi: Roth, Shapley
  
• 
  2013:
  
  Fysik: Higgsfält (Englert, Higgs) •
  
  Kemi: Karplus, Levitt, Warshel •
  
  Medicin: Rothman, Schekman, Südhof •
  
  Litteratur: Alice Munro •
  
  Fred: OPCW •
  
  Ekonomi: Fama, Hansen, Shiller
  
• 
  2014:
  
  Fysik: Akasaki, Amano, Nakamura •
  
  Kemi: Betzig, Hell, Moerner •
  
  Medicin: O’Keefe, Moser, Moser •
  
  Litteratur: Patrick Modiano •
  
  Fred: Kailash Satyarthi, Malala Yousafzai •
  
  Ekonomi: Tirole
  
• 
  2015:
  
  Medicin: Tu Youyou m.fl. • Litteratur: Svetlana Aleksijevitj • Fred: Tunisian National Dialogue Quartet
  
• 
  2016:
  
  Litteratur: Bob Dylan • Fred: Juan Manuel Santos
  
• 
  2017:
  
  Medicin: Hall, Rosbash, Young • Fred: ICAN
  
• 
  2018:
  
  Litteratur: Tokarczuk (2018), Handke (2019 delades 2019)
  
• 
  2019:
  
  Fred: Abiy Ahmed
  
• 
  2020:
  
  Medicin: Hepatit C • Litteratur: Louise Glück • Fred: WFP
  
• 
  2021:
  
  Litteratur: Abdulrazak Gurnah • Fred: Ressa, Muratov
  
• 
  2022:
  
  Medicin: Svante Pääbo • Litteratur: Annie Ernaux • Fred: Memorial m.fl.
  
• 
  2023:
  
  Medicin: Karikó, Weissman • Litteratur: Jon Fosse • Fred: Narges Mohammadi
  
• 
  2024:
  
  Fysik: Hopfield, Hinton •
  
  Kemi: Baker, Hassabis, Jumper •
  
  Medicin: Ambros, Ruvkun •
  
  Litteratur: Han Kang •
  
  Ekonomi: Acemoglu, Johnson, Robinson

2025

• 
  Fysik: John Clarke, Michel H. Devoret, John M. Martinis
  
• 
  Kemi: Susumu Kitagawa, Richard Robson, Omar M. Yaghi
  
• 
  Medicin: Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell, Shimon Sakaguchi
  
• 
  Litteratur: László Krasznahorkai
  
• 
  Fred: María Corina Machado
  
• 
  Ekonomi: Joel Mokyr, Philippe Aghion, Peter Howitt NobelPrize.org

Medeltid och renässans

• 
  Esaias Tegnér (1782–1846) – poet och författare, skrev eposet Frithiofs saga.
  
• 
  Georg Stiernhielm (1598–1672) – kallad den svenska språkets fader, skrev epik och dikter på svenska.
  

1800-tal – romantik och realism

• 
  Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) – romaner och dikter, experimentell stil.
  
• 
  Fredrika Bremer (1801–1865) – pionjär inom kvinnors rättigheter och socialrealistisk litteratur.
  
• 
  August Strindberg (1849–1912) – dramatiker, romanförfattare, pionjär inom naturalism och modern litteratur.
  
• 
  Selma Lagerlöf (1858–1940) – första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur 1909, känd för Gösta Berlings saga.
  
• 
  Verner von Heidenstam (1859–1940) – poet och författare, Nobelpris 1916.
  

1900-talets modernister och klassiker

• 
  Hjalmar Söderberg (1869–1941) – känd för romaner som Doktor Glas och Den allvarsamma leken.
  
• 
  Pär Lagerkvist (1891–1974) – Nobelpris 1951, skrev om existentiella och religiösa teman.
  
• 
  Harry Martinson (1904–1978) – Nobelpris 1974, skrev dikter och Aniara.
  
• 
  Eyvind Johnson (1900–1976) – Nobelpris 1974, samhällskritiska romaner.
  
• 
  Astrid Lindgren (1907–2002) – barnboksförfattare, skapade Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga.
  
• 
  Vilhelm Moberg (1898–1973) – känd för Utvandrarserien om svenska emigranter.
  

Senare 1900-tal och 2000-tal

• 
  Tomas Tranströmer (1931–2015) – poet, Nobelpris 2011, känd för djupa och symboliska dikter.
  
• 
  Kerstin Ekman (född 1933) – deckare och samhällsskildringar, medlem i Svenska Akademien.
  
• 
  Sara Lidman (1923–2004) – samhällskritiska romaner, ofta från Norrland.
  
• 
  Per Olov Enquist (1934–2020) – romaner, dramatik, reportage.
  
• 
  Majgull Axelsson (född 1947) – modern romanförfattare, skildrar sociala frågor.
  
• 
  Henning Mankell (1948–2015) – deckarförfattare, skapade Wallander.
  
• 
  Katarina Frostenson (född 1953) – poet, medlem i Svenska Akademien.
  
• 
  Lars Gustafsson (1936–2016) – romaner, poesi och essäer, filosofiska teman.
  

Nutida betydande svenska författare

• 
  Jonas Hassen Khemiri (född 1978) – romaner och pjäser, behandlar identitet och samhälle.
  
• 
  Liza Marklund (född 1962) – deckarförfattare, journalist.
  
• 
  Fredrik Backman (född 1981) – populär romanförfattare, känd för En man som heter Ove.
  
• 
  Camilla Läckberg (född 1974) – deckarförfattare, mycket läst internationellt.
  
• 
  Sara Stridsberg (född 1972) – poet och romanförfattare, feministiska teman.
  
• 
  Jon Fosse (född 1959, norsk-svensk) – Nobelpris 2023 i litteratur, dramatik och prosa.
  

Sammanfattning

Sverige har haft betydande författare i alla litterära epoker:

• 
  Medeltid & renässans: grundade språket och epiken
  
• 
  1800-tal: romantik och realism
  
• 
  1900-tal: modernism, barnböcker, samhällsskildringar
  
• 
  Nutid: deckare, populärlitteratur och prisbelönt prosa

Medeltid och renässans

• 
  Esaias Tegnér (1782–1846) – poet och författare, skrev eposet Frithiofs saga.
  
• 
  Georg Stiernhielm (1598–1672) – kallad den svenska språkets fader, skrev epik och dikter på svenska.
  

1800-tal – romantik och realism

• 
  Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) – romaner och dikter, experimentell stil.
  
• 
  Fredrika Bremer (1801–1865) – pionjär inom kvinnors rättigheter och socialrealistisk litteratur.
  
• 
  August Strindberg (1849–1912) – dramatiker, romanförfattare, pionjär inom naturalism och modern litteratur.
  
• 
  Selma Lagerlöf (1858–1940) – första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur 1909, känd för Gösta Berlings saga.
  
• 
  Verner von Heidenstam (1859–1940) – poet och författare, Nobelpris 1916.
  

1900-talets modernister och klassiker

• 
  Hjalmar Söderberg (1869–1941) – känd för romaner som Doktor Glas och Den allvarsamma leken.
  
• 
  Pär Lagerkvist (1891–1974) – Nobelpris 1951, skrev om existentiella och religiösa teman.
  
• 
  Harry Martinson (1904–1978) – Nobelpris 1974, skrev dikter och Aniara.
  
• 
  Eyvind Johnson (1900–1976) – Nobelpris 1974, samhällskritiska romaner.
  
• 
  Astrid Lindgren (1907–2002) – barnboksförfattare, skapade Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga.
  
• 
  Vilhelm Moberg (1898–1973) – känd för Utvandrarserien om svenska emigranter.
  

Senare 1900-tal och 2000-tal

• 
  Tomas Tranströmer (1931–2015) – poet, Nobelpris 2011, känd för djupa och symboliska dikter.
  
• 
  Kerstin Ekman (född 1933) – deckare och samhällsskildringar, medlem i Svenska Akademien.
  
• 
  Sara Lidman (1923–2004) – samhällskritiska romaner, ofta från Norrland.
  
• 
  Per Olov Enquist (1934–2020) – romaner, dramatik, reportage.
  
• 
  Majgull Axelsson (född 1947) – modern romanförfattare, skildrar sociala frågor.
  
• 
  Henning Mankell (1948–2015) – deckarförfattare, skapade Wallander.
  
• 
  Katarina Frostenson (född 1953) – poet, medlem i Svenska Akademien.
  
• 
  Lars Gustafsson (1936–2016) – romaner, poesi och essäer, filosofiska teman.
  

Nutida betydande svenska författare

• 
  Jonas Hassen Khemiri (född 1978) – romaner och pjäser, behandlar identitet och samhälle.
  
• 
  Liza Marklund (född 1962) – deckarförfattare, journalist.
  
• 
  Fredrik Backman (född 1981) – populär romanförfattare, känd för En man som heter Ove.
  
• 
  Camilla Läckberg (född 1974) – deckarförfattare, mycket läst internationellt.
  
• 
  Sara Stridsberg (född 1972) – poet och romanförfattare, feministiska teman.
  
• 
  Jon Fosse (född 1959, norsk-svensk) – Nobelpris 2023 i litteratur, dramatik och prosa.
  

Sammanfattning

Sverige har haft betydande författare i alla litterära epoker:

• 
  Medeltid & renässans: grundade språket och epiken
  
• 
  1800-tal: romantik och realism
  
• 
  1900-tal: modernism, barnböcker, samhällsskildringar
  
• 
  Nutid: deckare, populärlitteratur och prisbelönt prosa

Tidiga svenska skådespelare (1800–1900-talets början)

• 
  Charlotta Eriksson (1794–1862) – pionjär inom svensk teater.
  
• 
  Hedvig Raa-Winterhjelm (1841–1907) – känd teaterskådespelerska och pedagog.
  
• 
  Julius Gunnarsson (1800-talet) – ofta på Dramaten, införde realism i scenkonsten.
  

1900-talets teater och tidig film

• 
  Ingrid Bergman (1915–1982) – internationell filmstjärna, känd för Casablanca, Oscar-vinnare.
  
• 
  Greta Garbo (1905–1990) – Hollywoodikon, känd för stumfilmer och dramatiska roller.
  
• 
  Max von Sydow (1929–2020) – känd för arbete med Ingmar Bergman, internationell karriär.
  
• 
  Bibi Andersson (1935–2019) – Bergman-samarbeten, dramatisk och internationell film.
  
• 
  Gunnar Björnstrand (1909–1986) – Bergmanfilmer, känd komisk och dramatisk skådespelare.
  

1960–1980-tal – modern svensk film och TV

• 
  Liv Ullmann (född 1938) – norska-svenska skådespelare, känd Bergmanfilmer.
  
• 
  Erland Josephson (1923–2012) – Bergmanfilmer, teater och internationell film.
  
• 
  Hans Alfredson (1931–2017) – komiker, skådespelare, regissör.
  
• 
  Lena Nyman (1944–2011) – film, teater och kabaré, känd för samhällskritiska roller.
  

1990-tal – 2000-tal

• 
  Noomi Rapace (född 1979) – känd för Millennium-filmerna (Män som hatar kvinnor).
  
• 
  Alexander Skarsgård (född 1976) – Hollywood och svensk film, True Blood, internationell karriär.
  
• 
  Stellan Skarsgård (född 1951) – internationell framgång, Marvel-filmer och Bergman-filmer.
  
• 
  Bill Skarsgård (född 1990) – känd som Pennywise i It, del av Skarsgård-familjens filmtradition.
  

Nutida svenska skådespelare

• 
  Alicia Vikander (född 1988) – Oscar-vinnare, The Danish Girl, internationella produktioner.
  
• 
  Fares Fares (född 1973) – svensk och internationell film, t.ex. Zero Dark Thirty.
  
• 
  Dolly de Leon och andra svenska internationella namn – svenska skådespelare som får mer global uppmärksamhet.
  

Sammanfattning

Svenska skådespelare har haft stor påverkan både nationellt och internationellt:

• 
  1800–1900-tal: teaterpionjärer och tidig film.
  
• 
  1900-talets mitt: Bergman-filmer och Hollywoodsuccéer (Garbo, Bergman, Bergman-skådespelare).
  
• 
  1990–2000-tal: global framgång med Skarsgård-familjen, Noomi Rapace, Alicia Vikander.
  
• 
  Sverige är känt för dramatiska roller, teatertradition och internationell filmexport.

1. Tidig svensk film (1900–1930-tal)

• 
  1907–1920-talet: Svenska kortfilmer och stumfilmer började produceras.
  
• 
  Victor Sjöström (1879–1960)
  
  
  Pionjär inom svensk film, regissör och skådespelare.
  
  
  Kända filmer: Terje Vigen (1917), Körkarlen (1921).
  
  
  
• 
  Mauritz Stiller (1883–1928)
  
  
  Regissör och upptäckare av Greta Garbo, flyttade senare till Hollywood.
  
  
  

Internationellt:

• 
  Svenska stumfilmer på 1920-talet blev kända i Europa och USA.
  
• 
  Greta Garbo upptäcktes av Stiller och blev Hollywoodikon.
  

2. Klassisk era (1930–1950-tal)

• 
  Svenska filmer under denna period blev mer etablerade nationellt.
  
• 
  Ingmar Bergman (1918–2007) började regissera 1940–50-talet och blev central.
  

Viktiga Bergmanfilmer och internationell uppmärksamhet:

• 
  Smultronstället (1957) – vann Guldpalmen i Cannes.
  
• 
  Det sjunde inseglet (1957) – ikonisk film med dödsmotivet, internationellt berömd.
  
• 
  Fanny och Alexander (1982) – Oscarvinnare.
  

Svenska Oscarsframgångar:

• 
  Greta Garbo nominerad för Camille (1936) och Anna Karenina (1935).
  
• 
  Ingrid Bergman – tre Oscars för bästa kvinnliga huvudroll: Gaslight (1944), Anastasia (1956), Mordet på Orientexpressen (1974).
  

3. 1960–1980-tal – Bergman och internationell film

• 
  Ingmar Bergman fortsatte dominera svensk film på internationell nivå.
  
• 
  Svenska skådespelare som Max von Sydow och Liv Ullmann blev internationellt kända.
  

Internationella Oscars och nomineringar:

• 
  Fanny och Alexander (1982) – vann 4 Oscars, inklusive bästa utländska film.
  
• 
  Bergmans filmer nominerade flera gånger för bästa utländska film: Smultronstället, Jungfrukällan (1960).
  

4. 1990–2000-tal – modern svensk film

• 
  Lars von Trier-skolan & realistiska drama (påverkade Sverige och Danmark).
  
• 
  Svensk film börjar nå global publik med thrillers och kriminaldrama.
  

Exempel på internationellt kända filmer:

• 
  Män som hatar kvinnor (2009, Millennium-serien) – Noomi Rapace blev internationellt känd.
  
• 
  Så som i himmelen (2004) – nominerad till Oscar för bästa utländska film.
  

Oscar-nomineringar för bästa utländska film:

• 
  Fanny och Alexander (1983) – vann
  
• 
  Såsom i himmelen (2005) – nominerad
  
• 
  Tillsammans (2000-talet) – internationell uppmärksamhet, ej Oscarsnominering.
  

5. 2010-tal – nutid och internationell framgång

• 
  Svensk film blir mer internationellt kommersiell, ofta med thrillers och drama.
  
• 
  Alicia Vikander – Oscar för bästa kvinnliga biroll (The Danish Girl, 2016).
  
• 
  Svensk film börjar ofta blandas med internationella produktioner.
  

Notabla svenska Oscar-priser:

• 
  Ingrid Bergman – 3 Oscars
  
• 
  Alicia Vikander – 1 Oscar
  
• 
  Fanny och Alexander – 4 Oscars (1983)
  

Internationella nomineringar:

• 
  Svenska filmer nominerade för bästa utländska film: Såsom i himmelen, Fanny och Alexander, Bergmans filmer.
  
• 
  Svenska skådespelare nominerade internationellt: Greta Garbo, Max von Sydow, Alicia Vikander.
  

Sammanfattning

Svensk film har haft stor internationell påverkan:

1. 
   Stumfilms-eran (1900–1920) – Sjöström, Stiller och Greta Garbo.
   
2. 
   Klassisk era (1930–1950) – Bergman börjar och svenska skådespelare dominerar Hollywood.
   
3. 
   Bergman-eran (1950–1980) – världsberömda filmer och Oscarsframgångar.
   
4. 
   Modern era (1990–2000-tal) – thriller och drama, Millennium-filmer.
   
5. 
   Nutid (2010–) – internationell kommersiell film och Oscarsvinster för skådespelare.