Om Sverige
Här kan du hitta fakta om Sverige.
Historia
Sveriges historia
Sveriges historia sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden. Efter den senaste istiden, för cirka 12 000 år sedan, började människor bosätta sig i området. Under stenåldern levde människor som jägare och samlare, men under bronsåldern och järnåldern utvecklades jordbruk, handel och samhällsstrukturer.
Under vikingatiden (cirka 800–1050) var Sverige en del av den nordiska vikingavärlden. Svenska vikingar färdades främst österut längs floderna till Ryssland och vidare till Bysans. De bedrev handel med pälsar, järn och bärnsten men deltog även i plundringståg. Samtidigt växte maktcentra fram och samhället blev mer organiserat.
Under medeltiden kristnades Sverige successivt, och kyrkan fick stor makt. Ett svenskt kungarike växte fram, även om makten ofta var splittrad mellan kung, adel och kyrka. På 1300-talet bildades Kalmarunionen, där Sverige förenades med Danmark och Norge under en gemensam kung. Missnöjet med dansk övermakt ledde till flera uppror.
År 1523 blev Gustav Vasa kung och Sverige lämnade Kalmarunionen. Han genomförde reformationen, vilket innebar att Sverige blev protestantiskt och att kyrkans makt minskade. Staten stärktes, skatter infördes mer systematiskt och Sverige blev ett mer enhetligt rike.
Under 1600-talet var Sverige en av Europas stormakter. Genom krig och erövringar, bland annat under trettioåriga kriget, utökades Sveriges territorium runt Östersjön. Stormaktstiden gav Sverige stort inflytande men innebar också höga skatter och lidande för befolkningen.
Efter nederlaget i stora nordiska kriget (1700–1721) förlorade Sverige sin stormaktsställning. Under frihetstiden ökade riksdagens makt, men i slutet av 1700-talet stärktes kungamakten igen under Gustav III.
År 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland, vilket blev ett nationellt trauma. Under 1800-talet präglades Sverige av industrialisering, befolkningsökning och sociala förändringar. Många människor emigrerade till Nordamerika på grund av fattigdom och brist på arbete.
Under 1900-talet utvecklades Sverige till en demokratisk välfärdsstat. Allmän och lika rösträtt infördes, och staten tog ansvar för skola, sjukvård och social trygghet. Sverige stod neutralt under både första och andra världskriget.
I dag är Sverige en modern demokrati med hög levnadsstandard. Landet är medlem i Europeiska unionen och präglas av teknisk utveckling, jämlikhet och strävan efter hållbarhet.
Sveriges kungahus och kungar genom historien
Sveriges kungahistoria sträcker sig över mer än tusen år, men de äldsta kungarna är delvis mytiska eller osäkra. Tidiga källor skrevs ofta långt efter händelserna, vilket gör att gränsen mellan saga och historia ibland är oklar.
Förhistorisk tid och sagokungar
De tidigaste kungarna omnämns i fornnordiska sagor och hos historieskrivare som Snorre Sturlason. Dessa så kallade Ynglingakungar sägs ha styrt svearna i Gamla Uppsala. Enligt sagorna härstammade de från guden Oden, men detta är mytologi, inte bekräftad historia. Trots detta tyder arkeologiska fynd på att mäktiga hövdingar och kungar fanns redan under järnåldern.
De första historiska kungarna
Den förste svenske kung som brukar räknas som relativt historiskt säker är Olof Skötkonung (ca år 995–1022). Han var den förste kristne kungen i Sverige och lät prägla mynt, vilket visar på en mer organiserad statsmakt. Under denna tid var kungamakten svag och delades med stormän och ting.
Medeltidens kungar
Under medeltiden växte Sverige fram som ett kungarike. Kungarna valdes ofta av stormän och kunde störtas. Några viktiga medeltida kungar var:
Sverker den äldre och Erik den helige, vars ätter kämpade om makten
Birger Jarl (egentligen aldrig kung), som lade grunden till den svenska staten på 1200-talet
Magnus Eriksson, som införde landslagar som gällde i hela riket
På 1300-talet ingick Sverige i Kalmarunionen tillsammans med Danmark och Norge. Under denna tid var den danska kungen ofta också kung av Sverige, vilket ledde till konflikter och uppror.
Vasatiden
År 1523 blev Gustav Vasa kung och grundade Vasaätten, ett av Sveriges viktigaste kungahus. Han bröt med den katolska kyrkan, införde protestantismen och stärkte kungamakten kraftigt. Hans söner och efterföljare, bland annat Erik XIV, Johan III och Karl IX, fortsatte att forma landet.
Stormaktstidens kungar
Under 1600-talet styrdes Sverige av Vasakungarnas efterkommande och senare av pfalziska ätten. Viktiga kungar var:
Gustav II Adolf, som gjorde Sverige till en stormakt
Drottning Kristina, som abdikerade och flyttade utomlands
Karl X Gustav och Karl XI
Karl XII, känd för sina krig och sin död 1718
Frihetstid och gustaviansk tid
Efter Karl XII minskade kungens makt och riksdagen styrde mer under frihetstiden. Senare tog Gustav III tillbaka makten genom en statskupp 1772. Han mördades 1792, och hans son Gustav IV Adolf avsattes 1809.
Bernadotteätten – dagens kungahus
Efter statskuppen 1809 valdes den franske generalen Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare. Han blev kung Karl XIV Johan och grundade Bernadotteätten, som fortfarande regerar Sverige i dag.
Kungar ur Bernadotteätten:
Karl XIV Johan
Oscar I
Karl XV
Oscar II
Gustaf V
Gustaf VI Adolf
Carl XVI Gustaf, Sveriges nuvarande kung (sedan 1973)
I dag har kungen främst ceremoniella uppgifter, medan Sverige styrs demokratiskt av riksdag och regering.
Tidslinje – Sveriges kungar och kungahus
Förhistorisk tid och sagotid (före ca år 1000)
Ynglingaätten (sagokungar)
Mytiska eller halvhistoriska kungar som enligt sagorna styrde i Gamla Uppsala. Källorna är osäkra.
Vikingatid och tidig medeltid (ca 995–1250)
ca 995–1022: Olof Skötkonung
Förste kristne kungen, första som präglade mynt i Sverige.
Anund Jakob och Emund den gamle
Fortsatt kristnande och riksbildning.
Medeltiden – valkungadömen och rivaliserande ätter (1100–1300-tal)
Sverkerska ätten (1130–1167)
Erikska ätten (1156–1250)
Exempel: Erik den helige
Birger Jarl (1210–1266)
Ej kung, men rikets verklige makthavare.
Bjälboätten / Folkungaätten (1250–1364)
Exempel: Valdemar, Magnus Ladulås, Magnus Eriksson
Kalmarunionen (1397–1523)
Sverige, Danmark och Norge förenade under samma monark.
Danska kungar regerar ofta Sverige.
Motstånd leder till uppror, bl.a. Engelbrektsupproret.
Vasatiden (1523–1654)
1523–1560: Gustav Vasa – grundare av den moderna svenska staten.
Erik XIV, Johan III, Sigismund, Karl IX
Sverige blir protestantiskt.
Stormaktstiden (1611–1721)
Gustav II Adolf – militär stormakt.
Drottning Kristina
Karl X Gustav
Karl XI
Karl XII – dör 1718, slutet på stormaktstiden.
Frihetstiden (1719–1772)
Kungens makt kraftigt begränsad.
Kungar: Ulrika Eleonora, Fredrik I, Adolf Fredrik, Gustav III (början).
Gustavianska tiden (1772–1809)
Gustav III – envälde, mördad 1792.
Gustav IV Adolf – avsatt 1809.
Bernadotteätten – nuvarande kungahus (1810– )
Karl XIII (barnlös, adopterar tronföljare)
Karl XIV Johan (tidigare fransk general)
Oscar I
Karl XV
Oscar II
Gustaf V
Gustaf VI Adolf
Carl XVI Gustaf (kung sedan 1973)
Historiska svenska högtider
Fornnordiska och agrara högtider
Dessa högtider var kopplade till jordbruk, årstider och gudar.
Midvinter / Yule (jul)
Firades kring vintersolståndet, december.
Hedniskt firande med fester, mat och offer till gudarna.
Julen kristnades senare och blev julhelgen (Kristi födelse).
Vårfester / Ostara (påskens ursprung)
Firades som vårens ankomst och fruktbarhet.
Offrade till gudar och markerade odlingssäsongens start.
Påsken kristnades och blev Jesu uppståndelse, men många hedniska inslag som ägg och harar lever kvar.
Midsommar
Firades kring sommarsolståndet, med majstång, dans och blommor.
Hedniskt ursprung: fruktbarhetsritualer.
Idag en folkfest med lekar, mat och sång.
Dagar för offer och helgondyrkan
Exempel: Valborgsmässoafton (30 april) – vårfest med eldar, ursprungligen hedniskt.
Medeltid – kyrkliga högtider
När Sverige blev kristet blev kyrkoåret dominerande:
Jul (24–25 december)
Firades som Jesu födelse.
Julbord, midnattsmässa och gåvor.
Påsk
Jesu lidande och uppståndelse.
Fasta, kyrkobesök, påskris och senare påskkärringar.
Alla helgons dag / Alla själar
Firade avlidna.
Ursprung i katolsk tradition, senare protestantisk anpassning.
Valborgsmässoafton / Första maj
Kristet inslag + kvarlevor av vårfester.
Folkliga traditioner och årshögtider
Utöver kyrkliga högtider fanns folkets egna fester:
Fettisdagen (semmeldagen) – före fastan, med semlor och festligheter.
Mårtensafton / Martin – firade helgonet Sankt Martin, ofta med mat (gås).
Ljusfest / Lucia (13 december)
Ljusets återkomst under vintern.
Kombination av katolsk helgontradition och nordisk ljusfest.
Moderna och nationella högtider
Sveriges nationaldag (6 juni) – firar Gustav Vasa och 1809 års regeringsform.
Midsommar – stor folkfest med dans runt majstången.
Jul och nyår – både religiöst och kulturellt firande.
Påsk – kvarlevor av både hedniskt och kristet firande.
Svensk politisk historia och hur staten styrs
Tidig politisk utveckling
I det tidiga Sverige styrdes samhället genom ting, där fria män samlades för att fatta beslut och döma i tvister. Kungen hade makt, men var beroende av stöd från stormän och folkförsamlingar. Under medeltiden växte kungamakten och kyrkan blev en viktig politisk aktör.
Ståndssamhället och riksdagens framväxt
På 1400-talet började riksdagen ta form. Under 1500- och 1600-talen utvecklades ståndsriksdagen, där samhället var indelat i fyra stånd:
adel
präster
borgare
bönder
Riksdagen beslutade om skatter och lagar tillsammans med kungen, men kungens makt var ofta stark, särskilt under enväldet på 1600-talet.
Frihetstiden (1719–1772)
Efter Karl XII:s död förlorade kungen mycket makt. Under frihetstiden blev riksdagen den starkaste politiska institutionen. Politiska partier började bildas, till exempel hattarna och mössorna, och Sverige styrdes mer demokratiskt än tidigare, även om rösträtten var begränsad.
Gustav III och 1800-talet
År 1772 genomförde Gustav III en statskupp och stärkte kungamakten igen. Efter förlusten av Finland 1809 avsattes kungen, och en ny regeringsform infördes. Den delade makten mellan kung och riksdag och lade grunden för modern demokrati.
Under 1800-talet avskaffades ståndssamhället. År 1866 ersattes ståndsriksdagen av en tvåkammarriksdag, vilket var ett viktigt steg mot folkstyre.
Demokratiseringen under 1900-talet
I början av 1900-talet ökade kraven på demokrati. År 1921 infördes allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Parlamentarismen slog igenom, vilket innebar att regeringen måste ha riksdagens stöd.
Sverige utvecklades därefter till en välfärdsstat, där staten tog större ansvar för medborgarnas trygghet genom skola, sjukvård och socialförsäkringar.
Hur riksdag och regering fungerar i dag
Riksdagen
Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament och har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år. Riksdagen:
stiftar lagar
beslutar om statens budget
kontrollerar regeringen
utser statsministern
Regeringen
Regeringen styr landet och leds av statsministern. Den:
genomför riksdagens beslut
lägger förslag till nya lagar
styr myndigheter
ansvarar för Sveriges utrikespolitik
Regeringen måste tolereras av riksdagen, vilket kallas negativ parlamentarism – en regering kan sitta kvar så länge inte en majoritet röstar emot den.
Maktfördelning i Sverige
Sverige har en maktdelning mellan:
riksdagen (lagstiftande makt)
regeringen (verkställande makt)
domstolarna (dömande makt)
Kungen är statschef men har i dag ingen politisk makt.
Religionens historia i Sverige
Förhistorisk tid – fornnordisk religion
Innan kristendomen dominerade fornnordisk religion, med gudar som Oden, Thor och Freja.
Religionen var polyteistisk och central för jordbruk, krig och samhällsritualer.
Viktiga inslag: offergåvor, blot och sejd (shamanistiska ceremonier).
Tempel och heliga platser, t.ex. Uppsala, var viktiga centrum för kulten.
Kristendomens införande (cirka 800–1200-talet)
Kristendomen kom till Sverige via missionärer från Tyskland och England.
Ansgar (801–865) var en av de första missionärerna som försökte kristna svenskar.
Processen var lång och folk höll kvar vid fornnordiska traditioner under flera hundra år.
På 1100-talet blev Sverige officiellt kristet, med biskopar och stift etablerade.
Kyrkan fick stor makt: styrde utbildning, lagar och sociala frågor.
Medeltid (1100–1500-talet)
Sverige blev en del av den katolska kyrkan, under påvens ledning.
Kyrkan ägde mycket mark och rikedom.
Kloster, katedraler och helgondyrkan var viktiga.
Religiösa högtider och fasta reglerade vardagslivet.
Reformationen och protestantismen (1500-talet)
Under Gustav Vasa (regerade 1523–1560) infördes Lutheransk protestantism.
Sverige bröt med Rom och blev Svenska kyrkan (Luthersk).
Kyrkan blev statlig institution – staten kontrollerade biskopar, präster och undervisning.
Katolska ritualer och kloster försvann, och Bibeln översattes till svenska.
1600–1800-tal – kyrkans dominans och religiösa minoriteter
Kyrkan hade nästan total makt över religiösa frågor och undervisning.
Sverige var formellt religöst homogent, men små grupper som judar, katoliker och frikyrkor började dyka upp senare.
På 1700-talet växte upplysningens idéer: tolerans, rationellt tänkande och ifrågasättande av kyrkans makt.
1800-tal – frikyrkor och sekularisering
Frikyrkorörelsen växte, med baptister, metodister och pingstvänner.
Katolska och judiska minoriteter fick större rättigheter.
Religionsfrihet infördes gradvis (t.ex. 1860 för katoliker).
Kyrkan började tappa monopol över utbildning och sociala frågor.
1900-tal – nutid
Sekularisering: färre svenskar deltar aktivt i kyrkliga ceremonier, trots att många fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan.
Sverige har idag religionsfrihet enligt lag: alla får utöva sin tro, byta religion eller vara icke-religiösa.
Muslimer, judar, hinduer, buddhister och andra religiösa grupper finns nu i större antal.
Svenska kyrkan separerades från staten 2000, men är fortfarande största kristna samfundet.
Kultur
Svenska historiska uppfinnare
Sverige har genom historien haft många framstående uppfinnare som haft stor betydelse både nationellt och internationellt. Särskilt under 1700-, 1800- och 1900-talen bidrog svenska uppfinnare till utvecklingen inom teknik, industri, medicin och kommunikation.
Tidiga uppfinnare och vetenskapsmän
Christopher Polhem (1661–1751) kallas ofta ”den svenska mekanikens fader”. Han utvecklade maskiner för gruvor och industrier och bidrog till att effektivisera Sveriges järnproduktion. Polhem spelade en stor roll i Sveriges tidiga industrialisering.
Anders Celsius (1701–1744) var astronom och skapade Celsiusskalan, som fortfarande används världen över för att mäta temperatur.
1800-talets industrialisering
Under 1800-talet industrialiserades Sverige snabbt, och många viktiga uppfinningar gjordes.
Alfred Nobel (1833–1896) uppfann dynamiten, vilket gjorde det möjligt att spränga berg säkrare vid till exempel väg- och järnvägsbyggen. Han grundade också Nobelpriset, som delas ut än i dag.
Gustaf Dalén (1869–1937) uppfann teknik för fyrbelysning, bland annat AGA-fyren, som gjorde fyrar mer automatiska och säkra. Han fick Nobelpriset i fysik 1912.
1900-talets tekniska genombrott
Under 1900-talet blev Sverige ett land känt för tekniska innovationer.
Sven Wingquist (1876–1953) uppfann det självreglerande kullagret, vilket blev grunden till företaget SKF och hade stor betydelse för industrin världen över.
Håkan Lans (född 1947) utvecklade teknik inom datorgrafik och navigationssystem, som används i flyg och sjöfart.
Nils Bohlin (1920–2002) uppfann trepunktsbältet, som har räddat miljontals liv. Volvo gjorde uppfinningen fri att använda, vilket ökade trafiksäkerheten globalt.
Medicinska och vardagsnära uppfinningar
Gideon Sundbäck (1880–1954) förbättrade blixtlåset, vilket gjorde det praktiskt och användbart i kläder.
Arne Larsson var den första patienten som fick en pacemaker implanterad, baserad på svensk teknik utvecklad av Rune Elmqvist, vilket revolutionerade hjärtvården.
Sammanfattning
Svenska uppfinnare har haft stor betydelse för:
industri och teknik
medicin och säkerhet
vetenskap och vardagsliv
Svenska innovationer
1. Tidiga innovationer (1600–1800-tal)
Långskeppet och båtkonstruktioner – svenska skeppsbyggare var ledande under Vasatiden.
Tryckpress och boktryckarkonst – utvecklad och spridd under 1600-talet i Sverige.
Wallenbergs metoder inom kemi och industri – tidig industriell utveckling.
2. 1800-tal – industriella framsteg
Alfred Nobel (1833–1896)
Uppfann dynamiten, revolutionerade gruv- och byggindustrin.
Grundade Nobelpriset.
Gustaf de Laval (1845–1913)
Separator för mjölk (gräddseparation)
Ångturbin och mjölkprodukter industriellt effektiva.
Lars Magnus Ericsson (1846–1926)
Grundade Ericsson, utvecklade telefonteknik.
3. 1900-tal – vardag och teknik
Tetra Pak (1944) – Ruben Rausing
Förpackningsinnovation för mjölk och flytande livsmedel.
Skiftnyckeln – traditionell svensk uppfinning, anpassningsbar skruvnyckel.
Pacemaker – uppfanns av Rune Elmqvist (1958).
Propeller och flygteknik – innovatörer som Håkan Lans med GPS-system.
Svenska bilinnovationer – Volvo och Saab: säkerhet, bilbälten, krocktest.
4. Modern tid – IT och medicin
Skype (2003) – Niklas Zennström, svensk och internationell innovation inom kommunikation.
Spotify (2006) – Daniel Ek och Martin Lorentzon, revolutionerade musikindustrin globalt.
Medicinska innovationer – t.ex. Fass, insulinpumpar, implantat och avancerad medicinteknik.
Elfordon och hållbarhet – svenska företag inom elbilar, batterier och förnybar teknik.
5. Svenskt inflytande internationellt
Svenska uppfinningar har haft stor global påverkan:
Dynamit → bygg- och gruvindustri
Tetra Pak → livsmedelsindustrin
Skype och Spotify → digital kommunikation och musik
Volvo-säkerhet → bilsäkerhetsstandarder
Sammanfattning
Sverige är känt för innovationer inom kemi, medicin, teknik, IT och vardagliga produkter.
1600–1800-tal: tidiga industriella och tekniska framsteg.
1800-tal: Nobel, telefon, mjölkseparator.
1900-tal: Tetra Pak, pacemaker, bilsäkerhet.
2000-tal: Spotify, Skype, medicinteknik och hållbar teknik.
Alfred Nobel
Alfred Nobel föddes 1833 i Stockholm och dog 1896 i San Remo, Italien. Han växte upp i en ingenjörsfamilj. Hans far arbetade med sprängämnen och flyttade familjen till Ryssland, där Alfred fick en mycket god utbildning. Han lärde sig flera språk och studerade kemi, fysik och teknik.
Alfred Nobel är mest känd för att ha uppfunnit dynamiten år 1867. Dynamiten gjorde sprängningar säkrare och mer kontrollerade, vilket var mycket viktigt för byggandet av tunnlar, vägar och järnvägar. Samtidigt användes sprängämnen också i krig, vilket gjorde att Nobel fick dåligt samvete över hur hans uppfinningar användes.
När Alfred Nobels bror dog råkade en tidning publicera en dödsruna om Alfred av misstag. Där kallades han ”dödens köpman”. Detta påverkade honom starkt och fick honom att fundera över hur han skulle bli ihågkommen.
Nobels testamente och Nobelpriset
År 1895 skrev Alfred Nobel sitt testamente. Där bestämde han att nästan hela hans förmögenhet skulle användas till priser som belönar människor som gjort störst nytta för mänskligheten. När han dog 1896 började planeringen av Nobelpriset.
Det första Nobelpriset delades ut 1901.
Nobelprisets olika kategorier
Det finns sex Nobelpris:
Nobelpriset i fysik
För viktiga upptäckter inom fysik.
Nobelpriset i kemi
För betydande insatser inom kemi.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin
För upptäckter som förbättrar människors hälsa.
Nobelpriset i litteratur
Till författare som skapat betydelsefull litteratur.
Nobels fredspris
Till personer eller organisationer som arbetat för fred.
(Detta pris delas ut i Norge.)
Ekonomipriset
Instiftades 1968 av Sveriges riksbank och är inte ett ursprungligt Nobelpris, men delas ut tillsammans med de andra.
Nobelpristagare – översikt
Sedan 1901 har över 1 000 pristagare fått Nobelpriset. De kommer från hela världen och inkluderar forskare, författare, fredsarbetare och organisationer.
Exempel på kända Nobelpristagare
Marie Curie – fysik och kemi (enda personen som fått Nobelpris i två olika naturvetenskaper)
Albert Einstein – fysik
Selma Lagerlöf – litteratur (första kvinnan att få litteraturpriset)
Martin Luther King Jr. – fredspriset
Röda Korset – fredspriset (flera gånger)
Sverige har haft flera pristagare, särskilt inom naturvetenskap och litteratur.
Nobelpristagare – översikt
Sedan 1901 har över 1 000 pristagare fått Nobelpriset. De kommer från hela världen och inkluderar forskare, författare, fredsarbetare och organisationer.
Exempel på kända Nobelpristagare
Marie Curie – fysik och kemi (enda personen som fått Nobelpris i två olika naturvetenskaper)
Albert Einstein – fysik
Selma Lagerlöf – litteratur (första kvinnan att få litteraturpriset)
Martin Luther King Jr. – fredspriset
Röda Korset – fredspriset (flera gånger)
Sverige har haft flera pristagare, särskilt inom naturvetenskap och litteratur.
Nobelpristagare från år 2000 till 2025
2000
Fysik: Zhores Alferov, Herbert Kroemer, Jack Kilby
Kemi: Alan J. Heeger, Alan G. MacDiarmid, Hideki Shirakawa
Medicin: Arvid Carlsson, Paul Greengard, Eric Kandel
Litteratur: Gao Xingjian
Fred: Kim Dae-jung
Ekonomi: James J. Heckman, Daniel L. McFadden
2001
Fysik: Eric A. Cornell, Wolfgang Ketterle, Carl E. Wieman
Kemi: William S. Knowles, Ryoji Noyori, K. Barry Sharpless
Medicin: Leland H. Hartwell, Tim Hunt, Paul M. Nurse
Litteratur: V.S. Naipaul
Fred: FN & Kofi Annan
Ekonomi: George A. Akerlof, Michael Spence, Joseph E. Stiglitz
2002
Fysik: Raymond Davis Jr., Masatoshi Koshiba, Riccardo Giacconi
Kemi: John B. Fenn, Koichi Tanaka, Kurt Wüthrich
Medicin: Sydney Brenner, H. Robert Horvitz, John E. Sulston
Litteratur: Imre Kertész
Fred: Jimmy Carter
Ekonomi: Daniel Kahneman, Vernon L. Smith
2003
Fysik: Alexei Abrikosov, Vitaly Ginzburg, Anthony J. Leggett
Kemi: Peter Agre, Roderick MacKinnon
Medicin: Paul Lauterbur, Peter Mansfield
Litteratur: J.M. Coetzee
Fred: Shirin Ebadi
Ekonomi: Robert F. Engle, Clive W.J. Granger
2004
Fysik: David J. Gross, H. David Politzer, Frank Wilczek
Kemi: Aaron Ciechanover, Avram Hershko, Irwin Rose
Medicin: Richard Axel, Linda B. Buck
Litteratur: Elfriede Jelinek
Fred: Wangari Maathai
Ekonomi: Finn E. Kydland, Edward C. Prescott
2005
Fysik: Roy J. Glauber, John L. Hall, Theodor W. Hänsch
Kemi: Yves Chauvin, Robert H. Grubbs, Richard R. Schrock
Medicin: Barry Marshall, Robin Warren
Litteratur: Harold Pinter
Fred: IAEA & Mohamed ElBaradei
Ekonomi: Robert J. Aumann, Thomas C. Schelling
2006
Fysik: John C. Mather, George F. Smoot
Kemi: Roger D. Kornberg
Medicin: Andrew Fire, Craig Mello
Litteratur: Orhan Pamuk
Fred: Muhammad Yunus & Grameen Bank
Ekonomi: Edmund S. Phelps
2007
Fysik: Albert Fert, Peter Grünberg
Kemi: Gerhard Ertl
Medicin: Mario Capecchi, Martin Evans, Oliver Smithies
Litteratur: Doris Lessing
Fred: Al Gore & IPCC
Ekonomi: Leonid Hurwicz, Eric Maskin, Roger Myerson
2008
Fysik: Yoichiro Nambu, Makoto Kobayashi, Toshihide Maskawa
Kemi: Osamu Shimomura, Martin Chalfie, Roger Y. Tsien
Medicin: Harald zur Hausen, Françoise Barré-Sinoussi, Luc Montagnier
Litteratur: J.M.G. Le Clézio
Fred: Martti Ahtisaari
Ekonomi: Paul Krugman
2009
Fysik: Charles K. Kao, Willard Boyle, George E. Smith
Kemi: Venkatraman Ramakrishnan, Thomas Steitz, Ada Yonath
Medicin: Elizabeth Blackburn, Carol Greider, Jack Szostak
Litteratur: Herta Müller
Fred: Barack Obama
Ekonomi: Elinor Ostrom, Oliver E. Williamson
2010–2024
2010:
Fysik: Andre Geim, Konstantin Novoselov •
Kemi: Heck, Negishi, Suzuki •
Medicin: Edwards •
Litteratur: Vargas Llosa •
Fred: Liu Xiaobo •
Ekonomi: Diamond, Mortensen, Pissarides
2011:
Fysik: Perlmutter, Schmidt, Riess •
Kemi: Shechtman •
Medicin: Beutler, Hoffmann, Steinman •
Litteratur: Tranströmer •
Fred: Johnson Sirleaf, Gbowee, Yousafzai •
Ekonomi: Sargent, Sims
2012:
Fysik: Englert, Higgs •
Kemi: Lefkowitz, Kobilka •
Medicin: Yamanaka, Gurdon •
Litteratur: Mo Yan •
Fred: EU •
Ekonomi: Roth, Shapley
2013:
Fysik: Higgsfält (Englert, Higgs) •
Kemi: Karplus, Levitt, Warshel •
Medicin: Rothman, Schekman, Südhof •
Litteratur: Alice Munro •
Fred: OPCW •
Ekonomi: Fama, Hansen, Shiller
2014:
Fysik: Akasaki, Amano, Nakamura •
Kemi: Betzig, Hell, Moerner •
Medicin: O’Keefe, Moser, Moser •
Litteratur: Patrick Modiano •
Fred: Kailash Satyarthi, Malala Yousafzai •
Ekonomi: Tirole
2015:
Medicin: Tu Youyou m.fl. • Litteratur: Svetlana Aleksijevitj • Fred: Tunisian National Dialogue Quartet
2016:
Litteratur: Bob Dylan • Fred: Juan Manuel Santos
2017:
Medicin: Hall, Rosbash, Young • Fred: ICAN
2018:
Litteratur: Tokarczuk (2018), Handke (2019 delades 2019)
2019:
Fred: Abiy Ahmed
2020:
Medicin: Hepatit C • Litteratur: Louise Glück • Fred: WFP
2021:
Litteratur: Abdulrazak Gurnah • Fred: Ressa, Muratov
2022:
Medicin: Svante Pääbo • Litteratur: Annie Ernaux • Fred: Memorial m.fl.
2023:
Medicin: Karikó, Weissman • Litteratur: Jon Fosse • Fred: Narges Mohammadi
2024:
Fysik: Hopfield, Hinton •
Kemi: Baker, Hassabis, Jumper •
Medicin: Ambros, Ruvkun •
Litteratur: Han Kang •
Ekonomi: Acemoglu, Johnson, Robinson
2025
Fysik: John Clarke, Michel H. Devoret, John M. Martinis
Kemi: Susumu Kitagawa, Richard Robson, Omar M. Yaghi
Medicin: Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell, Shimon Sakaguchi
Litteratur: László Krasznahorkai
Fred: María Corina Machado
Ekonomi: Joel Mokyr, Philippe Aghion, Peter Howitt NobelPrize.org
Svenska författare
Medeltid och renässans
Esaias Tegnér (1782–1846) – poet och författare, skrev eposet Frithiofs saga.
Georg Stiernhielm (1598–1672) – kallad den svenska språkets fader, skrev epik och dikter på svenska.
1800-tal – romantik och realism
Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) – romaner och dikter, experimentell stil.
Fredrika Bremer (1801–1865) – pionjär inom kvinnors rättigheter och socialrealistisk litteratur.
August Strindberg (1849–1912) – dramatiker, romanförfattare, pionjär inom naturalism och modern litteratur.
Selma Lagerlöf (1858–1940) – första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur 1909, känd för Gösta Berlings saga.
Verner von Heidenstam (1859–1940) – poet och författare, Nobelpris 1916.
1900-talets modernister och klassiker
Hjalmar Söderberg (1869–1941) – känd för romaner som Doktor Glas och Den allvarsamma leken.
Pär Lagerkvist (1891–1974) – Nobelpris 1951, skrev om existentiella och religiösa teman.
Harry Martinson (1904–1978) – Nobelpris 1974, skrev dikter och Aniara.
Eyvind Johnson (1900–1976) – Nobelpris 1974, samhällskritiska romaner.
Astrid Lindgren (1907–2002) – barnboksförfattare, skapade Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga.
Vilhelm Moberg (1898–1973) – känd för Utvandrarserien om svenska emigranter.
Senare 1900-tal och 2000-tal
Tomas Tranströmer (1931–2015) – poet, Nobelpris 2011, känd för djupa och symboliska dikter.
Kerstin Ekman (född 1933) – deckare och samhällsskildringar, medlem i Svenska Akademien.
Sara Lidman (1923–2004) – samhällskritiska romaner, ofta från Norrland.
Per Olov Enquist (1934–2020) – romaner, dramatik, reportage.
Majgull Axelsson (född 1947) – modern romanförfattare, skildrar sociala frågor.
Henning Mankell (1948–2015) – deckarförfattare, skapade Wallander.
Katarina Frostenson (född 1953) – poet, medlem i Svenska Akademien.
Lars Gustafsson (1936–2016) – romaner, poesi och essäer, filosofiska teman.
Nutida betydande svenska författare
Jonas Hassen Khemiri (född 1978) – romaner och pjäser, behandlar identitet och samhälle.
Liza Marklund (född 1962) – deckarförfattare, journalist.
Fredrik Backman (född 1981) – populär romanförfattare, känd för En man som heter Ove.
Camilla Läckberg (född 1974) – deckarförfattare, mycket läst internationellt.
Sara Stridsberg (född 1972) – poet och romanförfattare, feministiska teman.
Jon Fosse (född 1959, norsk-svensk) – Nobelpris 2023 i litteratur, dramatik och prosa.
Sammanfattning
Sverige har haft betydande författare i alla litterära epoker:
Medeltid & renässans: grundade språket och epiken
1800-tal: romantik och realism
1900-tal: modernism, barnböcker, samhällsskildringar
Nutid: deckare, populärlitteratur och prisbelönt prosa
Svenska Artister
Medeltid och renässans
Esaias Tegnér (1782–1846) – poet och författare, skrev eposet Frithiofs saga.
Georg Stiernhielm (1598–1672) – kallad den svenska språkets fader, skrev epik och dikter på svenska.
1800-tal – romantik och realism
Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) – romaner och dikter, experimentell stil.
Fredrika Bremer (1801–1865) – pionjär inom kvinnors rättigheter och socialrealistisk litteratur.
August Strindberg (1849–1912) – dramatiker, romanförfattare, pionjär inom naturalism och modern litteratur.
Selma Lagerlöf (1858–1940) – första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur 1909, känd för Gösta Berlings saga.
Verner von Heidenstam (1859–1940) – poet och författare, Nobelpris 1916.
1900-talets modernister och klassiker
Hjalmar Söderberg (1869–1941) – känd för romaner som Doktor Glas och Den allvarsamma leken.
Pär Lagerkvist (1891–1974) – Nobelpris 1951, skrev om existentiella och religiösa teman.
Harry Martinson (1904–1978) – Nobelpris 1974, skrev dikter och Aniara.
Eyvind Johnson (1900–1976) – Nobelpris 1974, samhällskritiska romaner.
Astrid Lindgren (1907–2002) – barnboksförfattare, skapade Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga.
Vilhelm Moberg (1898–1973) – känd för Utvandrarserien om svenska emigranter.
Senare 1900-tal och 2000-tal
Tomas Tranströmer (1931–2015) – poet, Nobelpris 2011, känd för djupa och symboliska dikter.
Kerstin Ekman (född 1933) – deckare och samhällsskildringar, medlem i Svenska Akademien.
Sara Lidman (1923–2004) – samhällskritiska romaner, ofta från Norrland.
Per Olov Enquist (1934–2020) – romaner, dramatik, reportage.
Majgull Axelsson (född 1947) – modern romanförfattare, skildrar sociala frågor.
Henning Mankell (1948–2015) – deckarförfattare, skapade Wallander.
Katarina Frostenson (född 1953) – poet, medlem i Svenska Akademien.
Lars Gustafsson (1936–2016) – romaner, poesi och essäer, filosofiska teman.
Nutida betydande svenska författare
Jonas Hassen Khemiri (född 1978) – romaner och pjäser, behandlar identitet och samhälle.
Liza Marklund (född 1962) – deckarförfattare, journalist.
Fredrik Backman (född 1981) – populär romanförfattare, känd för En man som heter Ove.
Camilla Läckberg (född 1974) – deckarförfattare, mycket läst internationellt.
Sara Stridsberg (född 1972) – poet och romanförfattare, feministiska teman.
Jon Fosse (född 1959, norsk-svensk) – Nobelpris 2023 i litteratur, dramatik och prosa.
Sammanfattning
Sverige har haft betydande författare i alla litterära epoker:
Medeltid & renässans: grundade språket och epiken
1800-tal: romantik och realism
1900-tal: modernism, barnböcker, samhällsskildringar
Nutid: deckare, populärlitteratur och prisbelönt prosa
Svenska skådespelare
Tidiga svenska skådespelare (1800–1900-talets början)
Charlotta Eriksson (1794–1862) – pionjär inom svensk teater.
Hedvig Raa-Winterhjelm (1841–1907) – känd teaterskådespelerska och pedagog.
Julius Gunnarsson (1800-talet) – ofta på Dramaten, införde realism i scenkonsten.
1900-talets teater och tidig film
Ingrid Bergman (1915–1982) – internationell filmstjärna, känd för Casablanca, Oscar-vinnare.
Greta Garbo (1905–1990) – Hollywoodikon, känd för stumfilmer och dramatiska roller.
Max von Sydow (1929–2020) – känd för arbete med Ingmar Bergman, internationell karriär.
Bibi Andersson (1935–2019) – Bergman-samarbeten, dramatisk och internationell film.
Gunnar Björnstrand (1909–1986) – Bergmanfilmer, känd komisk och dramatisk skådespelare.
1960–1980-tal – modern svensk film och TV
Liv Ullmann (född 1938) – norska-svenska skådespelare, känd Bergmanfilmer.
Erland Josephson (1923–2012) – Bergmanfilmer, teater och internationell film.
Hans Alfredson (1931–2017) – komiker, skådespelare, regissör.
Lena Nyman (1944–2011) – film, teater och kabaré, känd för samhällskritiska roller.
1990-tal – 2000-tal
Noomi Rapace (född 1979) – känd för Millennium-filmerna (Män som hatar kvinnor).
Alexander Skarsgård (född 1976) – Hollywood och svensk film, True Blood, internationell karriär.
Stellan Skarsgård (född 1951) – internationell framgång, Marvel-filmer och Bergman-filmer.
Bill Skarsgård (född 1990) – känd som Pennywise i It, del av Skarsgård-familjens filmtradition.
Nutida svenska skådespelare
Alicia Vikander (född 1988) – Oscar-vinnare, The Danish Girl, internationella produktioner.
Fares Fares (född 1973) – svensk och internationell film, t.ex. Zero Dark Thirty.
Dolly de Leon och andra svenska internationella namn – svenska skådespelare som får mer global uppmärksamhet.
Sammanfattning
Svenska skådespelare har haft stor påverkan både nationellt och internationellt:
1800–1900-tal: teaterpionjärer och tidig film.
1900-talets mitt: Bergman-filmer och Hollywoodsuccéer (Garbo, Bergman, Bergman-skådespelare).
1990–2000-tal: global framgång med Skarsgård-familjen, Noomi Rapace, Alicia Vikander.
Sverige är känt för dramatiska roller, teatertradition och internationell filmexport.
Svensk filmhistoria
1. Tidig svensk film (1900–1930-tal)
1907–1920-talet: Svenska kortfilmer och stumfilmer började produceras.
Victor Sjöström (1879–1960)
Pionjär inom svensk film, regissör och skådespelare.
Kända filmer: Terje Vigen (1917), Körkarlen (1921).
Mauritz Stiller (1883–1928)
Regissör och upptäckare av Greta Garbo, flyttade senare till Hollywood.
Internationellt:
Svenska stumfilmer på 1920-talet blev kända i Europa och USA.
Greta Garbo upptäcktes av Stiller och blev Hollywoodikon.
2. Klassisk era (1930–1950-tal)
Svenska filmer under denna period blev mer etablerade nationellt.
Ingmar Bergman (1918–2007) började regissera 1940–50-talet och blev central.
Viktiga Bergmanfilmer och internationell uppmärksamhet:
Smultronstället (1957) – vann Guldpalmen i Cannes.
Det sjunde inseglet (1957) – ikonisk film med dödsmotivet, internationellt berömd.
Fanny och Alexander (1982) – Oscarvinnare.
Svenska Oscarsframgångar:
Greta Garbo nominerad för Camille (1936) och Anna Karenina (1935).
Ingrid Bergman – tre Oscars för bästa kvinnliga huvudroll: Gaslight (1944), Anastasia (1956), Mordet på Orientexpressen (1974).
3. 1960–1980-tal – Bergman och internationell film
Ingmar Bergman fortsatte dominera svensk film på internationell nivå.
Svenska skådespelare som Max von Sydow och Liv Ullmann blev internationellt kända.
Internationella Oscars och nomineringar:
Fanny och Alexander (1982) – vann 4 Oscars, inklusive bästa utländska film.
Bergmans filmer nominerade flera gånger för bästa utländska film: Smultronstället, Jungfrukällan (1960).
4. 1990–2000-tal – modern svensk film
Lars von Trier-skolan & realistiska drama (påverkade Sverige och Danmark).
Svensk film börjar nå global publik med thrillers och kriminaldrama.
Exempel på internationellt kända filmer:
Män som hatar kvinnor (2009, Millennium-serien) – Noomi Rapace blev internationellt känd.
Så som i himmelen (2004) – nominerad till Oscar för bästa utländska film.
Oscar-nomineringar för bästa utländska film:
Fanny och Alexander (1983) – vann
Såsom i himmelen (2005) – nominerad
Tillsammans (2000-talet) – internationell uppmärksamhet, ej Oscarsnominering.
5. 2010-tal – nutid och internationell framgång
Svensk film blir mer internationellt kommersiell, ofta med thrillers och drama.
Alicia Vikander – Oscar för bästa kvinnliga biroll (The Danish Girl, 2016).
Svensk film börjar ofta blandas med internationella produktioner.
Notabla svenska Oscar-priser:
Ingrid Bergman – 3 Oscars
Alicia Vikander – 1 Oscar
Fanny och Alexander – 4 Oscars (1983)
Internationella nomineringar:
Svenska filmer nominerade för bästa utländska film: Såsom i himmelen, Fanny och Alexander, Bergmans filmer.
Svenska skådespelare nominerade internationellt: Greta Garbo, Max von Sydow, Alicia Vikander.
Sammanfattning
Svensk film har haft stor internationell påverkan:
Stumfilms-eran (1900–1920) – Sjöström, Stiller och Greta Garbo.
Klassisk era (1930–1950) – Bergman börjar och svenska skådespelare dominerar Hollywood.
Bergman-eran (1950–1980) – världsberömda filmer och Oscarsframgångar.
Modern era (1990–2000-tal) – thriller och drama, Millennium-filmer.
Nutid (2010–) – internationell kommersiell film och Oscarsvinster för skådespelare.
Vill du synas här?
Klart du ska synas på Sveriges startsida. Eftersom vi är en ny sida så har vi väldigt bra deals för dig som vill annonsera med oss.